Arne Svingens kritikerrosade och Brageprisnominerade bok om trettonarige Bart for tankarna till bade Billy Elliot och Forrest Gump. Det ar en berattelse om boxning och opera, och om motgangar och konsten att se livet fran den ljusa sidan. Den far dig att skratta och grata och fa en stor klump i magen. Men framforallt far den dig att tro pa att allting ordnar sig till slut.
Det har ar en berattelse om att vaga sla och inte sla. Och att vaga sjunga fast andra hor pa. Men mest av allt handlar den om Bart, som ar nagot av en expert pa att se livet fran den ljusa sidan. Och det behovs nar man bor i en sliten lagenhet i slummen med en supertjock alkis till morsa.
I samma hus bor ocksa Cheap Charlie, som kan fixa fram det mesta, och narkomanen Geir, som formodligen ar Barts baste van. Fast kanske kan Ada bli Barts basta van istallet? Hon ar antagligen den schysstaste tjejen i klassen. I alla fall topp tre. Synd bara att hon inte kan bevara en hemlighet for Bart bar namligen pa nagot som han inte har berattat for nagon: Han alskar opera. Och han har en fantastisk rost. Problemet ar bara att han inte kan sjunga nar nagon hor pa.
Det ar ocksa en berattelse om dagar nar det hander ovanliga saker och ingenting blir som forr. Bade bra och daliga saker. Sant man aldrig trodde skulle handa.