**»Inger Christensens litteratur kommer att lysa genom sekler.« | ANNA HALLBERG, DN
»Christensen skriver fram poesin som en nödvändighet, som nagot outbytbart. En överlatelse som spraket är när det inte är vald. I hypersensibel översättning av Marie Silkeberg.« | ELISABETH HJORTH, SvD**
Vet granatäpplet om att det egentligen heter nagot annat? Vet döden om att den egentligen heter nagot annat? Vet jag att jag egentligen heter nagot annat?
Under en resa med sitt barn far kvinnan som talar i dikten en upplevelse av vidden av den mänskliga magi och illusion som är spraket. Med förunderlig klarhet omvandlar hon det till poesi. I Inger Christensens mäktiga dikt Brev i april blir sinnena spindelnätlikt spunna till en värld omkring läsaren. En dantesk tripp in i och ut ur spraket. En mästerlig tappning av det klassiska temat varen som upplösning och aterfödelse.
Den svenska poeten Marie Silkeberg har nyöversatt Brev i april [1979] och Dikt om döden [1989]. Med här finns ocksa den aldrig tidigare översatta dikten Ludwig van Beethoven [1970].
INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, hör till de främsta poeterna i sin generation. Hyllad saväl i Norden som pa kontinenten, med diktverk som Ljus [1962], Det [1969], Brev i april [1979] och Alfabet [1981]. Fram till sin död var hon ar efter ar en självskriven kandidat till Nobelpriset i litteratur.
»Brev i april handlar, bland mycket annat, om människans förhallande till omvärlden, tingen som star staplade längs hennes väg: hennes förhallande till kaos och ordning. Marie Silkebergs nyöversättning är stralande.« | VICTOR MALM, EXPRESSEN
»Ett av Nordens, och världens, starkaste författarskap.« | DAGENS NYHETER
»Det finns sa manga sätt att läsa Christensen pa. Jag förordar ingen av dem, säger bara: gör det. Läs henne.« | BJÖRN KOHLSTRÖM, BERNUR