Brusten regnbage : Mandelas krossade drom

Det nya Sydafrika mar inte bra. I stallet for att bli det utlovade paradiset for den svarta befolkningen ar nu landet det mest ojamlika pa jorden. Klyftorna har vaxt sedan den fredliga revolutionen 1994. Och var den sa fredlig? Bilden som gavs utat var av en karismatisk Nelson Mandela vars ANC forde forhandlingar med det vita Nationalistpartiet som till slut resulterade i fria val och ett nytt demokratiskt samhalle. Men vald anvandes hela tiden som patryckningar for de "fredliga" forhandlingarna och 20.000 manniskor dodades. De flesta var svarta, som foll offer for andra svarta, ofta med det fruktade "halsbandet": ett bildack laggs runt en manniska, dranks in med bensin och tands pa. Sedan Nelson Mandela gick bort har bilden av den milde landsfadern borjat krakelera: Mandela som sjalv tog initiativet till ANC:s armé, sanktionerade mellan 1990-94 ofta vapnade tillslag och vapenimport, trots att ANC officiellt gatt med pa att lagga ned vapnen. Ända hyllas han, paradoxalt nog, som en fredsfurste. Vad ville han sjalv? Var det ANC som tvingade honom? Den "regnbagsnation" som det nya Sydafrika skulle bli skakas av konflikter idag. Manga svarta militanta tycker att de vita ska lamna sina gardar och helst alla sina egendomar. Vitas forsok att havda sig betecknas som "rasism". Disa Hastad har vistats lange i det nya Sydafrika, talat med politiker, arbetslosa, sluminvanare och vanliga manniskor. Hennes rapport blev helt annorlunda an vad hon tankt sig.

Dettagli