Dagbok

I Selma Lagerlöfs självbiografiska svit omnämns hennes far - i Lagerlöfforskningen ofta kallad författarens musa - som en oemotstandlig charmör, trots att situation efter situation pa skriande vis efterfragar hans kärlek. Han kallas kraftkarl, fast tydligtvis är han en man utan kraft. Lagerlöf beskriver honom som en underbar far, men av den faderliga omsorgen ser vi inga tecken alls. Mot slutet är fadern helt franvarande, men har satt svarutplanliga spar, genom att förslösa allt familjen ägt. När Selma Lagerlöf började skriva självbiografiskt utmanade hon sig själv och sitt tidigare författarskap. »Marbackaböckerna« - Marbacka [1922], Ett barns memoarer [1930] och Dagbok [1932] - är en osentimental självbiografisk berättelse där inte minst mannens svek hamnar i förgrunden.

SELMA LAGERLÖF [1858-1940] är en av svensk litteraturs största namn, översatt till 60 sprak med verk som debutromanen Gösta Berlings saga [1891], Jerusalem [1901-1902], den Löwensköldska trilogin och den självbiografiska »Marbacka-sviten«. Lagerlöf var den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur [1909]. Lagerlöf föddes pa garden Marbacka i Östra Ämtervik i Värmland, som gick ur släktens ägo efter faderns död, men som Lagerlöf tack vare sina litterära framgangar lyckades köpa tillbaka och där hon levde de sista tjugo aren av sitt liv.

Dettagli