Den femtonde september 1920 vid femtiden pa eftermiddagen stiger Dan Andersson av taget i Stockholm Han uppsöker Torsten Fogelqvist pa DN:s kulturredaktion och lämnar sedan sitt bagage pa hotell Hellman. Senare pa kvällen gar han pa Berns salonger med nagra vänner och aterkommer vid halvtvatiden pa natten till hotellet, rätt sa berusad. Dagen därpa hittas han död av cyanväteförgiftning pa sitt rum. Utifran denna redogörelse för Dan Anderssons sista dag i livet och den följande polisutredningen berättar Göran Greider genom aterblickar om hans täta band till staden, om den dramatiska kärlekshistorien med östermalmsflickan Märta Larsson och om umgänget med det konstnärskollektiv som han skildrade i sina romaner. Dan Anderssons liv och verk speglas i varandra och en delvis annorlunda bild av finnmarksskalden växer fram, där hans djupa klyvnad mellan stad och land, mellan det svenska och det finska ger insikter om hans känslor av hemlöshet och ständig längtan. Pa sa sätt blir han i Göran Greiders livfulla bok pa en och samma gang en röst i vart eget nu och ett eko fran det länge sen förflutna.