Elin Wagner

Tillsammans skrev Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder sin numera klassiska biografi over Elin Wagner som utkom i tva delar aren 1977 och 1980. Den ger en heltackande skildring av den fascinerande manniskan Elin Wagner den privata: det ensamma barnet, aktenskapet med John Landquist och den stora karleken till Sigfrid Siwertz den offentliga: journalisten, filosofen, samhallsdebattoren och forfattaren. Denna efterlangtade utgava innehaller de tva delarna samt ett forord av Helena Forsas-Scott fran 2003.

Elin Wagner foddes i Lund 1882. Hennes mor, prastdottern fran Tolg, dog nar Elin var tre ar. Moderns familj, framst morbrodern som senare ocksa blir prast i Berg, norr om Vaxjo, blev oerhort viktiga for Elin Wagner och forebilder for romanfigurer i flera av hennes verk. Hon borjade sin journalistiska karriar i Helsingborgsposten (190304), flyttade till Stockholm och blev medarbetare i Vart land (190405) och redaktionssekreterare i Idun (190717). Skrev under ett antal ar artiklar i Dagens Nyheter, bl.a. under signaturen Devinez. Medarbetade i Tidevarvet (192336).Hon var redan en valkand stockholmsjournalist och hade gett ut Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910) bada om yrkesarbetande kvinnor i stadsmiljo nar hon gjorde sitt litterara genombrott med smalandsromanen Åsa-Hanna (1918). Darefter foljde en roman om aret, flera med forankring i Smaland och med utgangspunkt i tidens stora fragor: kvinnornas rostratt, freden och miljon. I Fred med jorden (1940) utformar hon tillsammans med Fogelstadgruppens Elisabeth Tamm ett program for en uthallig jordbrukspolitik. Elin Wagner var en av grundarna av Fogelstadgruppen. I den viktiga debattboken Vackarklocka (1941) beror hon var tids stora samhallsfragor: jamstalldheten, freden och miljon. Efter utgivningen av den lysande Selma Lagerlofbiografin (194243) blev hon invald i Svenska Akademien 1945. Den sista stora smalandsromanen blev Vinden vande bladen (1947). Elin Wagner dog 1949.

Dettagli