1868 utkom premiarupplagan av Lasebok for folkskolan, som var en av de forsta massproducerade svenska larobockerna. Den fick ett snabbt genomslag och anvandes i undervisningen pa folkskolor, laroverk, lararseminarier och folkhogskolor. Med hjalp av Folkskolans Lasebok som den ocksa ofta benamndes skulle barn och ungdomar lara sig lasa och skriva pa modersmalet samt inhamta det mest centrala vad galler moraliska varderingar och tankesatt, nationell identitet och geografi, kultur och historia, naturvetenskaplig elementa samt om varlden utanfor Sverige.
Kort sagt skulle Lasebok for folkskolan forma och utbilda Sveriges unga invanare under en tid kannetecknad av massnationalism, kritik mot Svenska kyrkan, industrialisering, skolpedagogiska reformer och kamp om utokade politiska, sociala och ekonomiska rattigheter. Denna bok handlar om just detta, det vill saga om hur Folkskolans Lasebok under det sena 1800- och tidiga 1900-talet utgjorde ett nationellt bildningsverktyg da motsattningarna mellan ett undersate- och medborgarsverige alltmer stalldes pa sin spets.