I sin roman Doktor Glas fran 1905 presenterade Hjalmar Söderberg en av den svenska litteraturens mest avskyvärda gestalter. Pastor Gregorius beskrivs som liderlig, hycklande och inskränkt. När doktor Glas mot slutet av romanen berövar honom livet framstar det närmast som en välgärning. I Bengt Ohlssons Gregorius berättar pastorn själv om det som ska komma att bli hans sista sommar, och hans gestalt far ett helt annat liv. Vi far följa hans uppväxt som exemplarisk son, och hans djupa och skamfyllda förälskelse i Helga, den unga flicka som en gang ska bli hans andra hustru. När hustruns otrohet blir uppenbar för honom kastas han ut i en malström av känslor: förtvivlan, självförakt och en paradoxal hoppfullhet. Under sin vistelse vid hälsobrunnen i Porla möter han en annan kvinna, och far en sorts upprättelse ett annat liv ter sig ända möjligt. I Bengt Ohlssons breda gestaltning framstar pastor Gregorius som en rädd och djupt osäker man. Nagon som i sitt yrke dagligen möter människor som törstar efter kärlek, samtidigt som de ryggar för den. Till slut tvingas han inse att detta ocksa gäller honom själv.
Bengt Ohlsson debuterade 1984, och fick ar 2000 ett genombrott med Se till mig som liten är. Han är ocksa verksam som dramatiker, och skriver sedan 1988 krönikor i DN:s fredagsbilaga Pa stan.