Den här boken handlar inte om Niklas Lindgren. Den här boken handlar om Hagamannen. Den oidentifierade serievaldtäktsmannen som gav det sexuella valdets rädsla ett ansikte att hata. Ni kommer att fa följa hur en enskild gärningsman kan riva upp sar som blöder hos sa manga fler än separata offer. Ni kommer att fa följa hur en enskild gärningsman inskränker pa, framförallt, kvinnors rörelsefrihet. I skuggan av hans fotspar finns det otvivelaktiga svaret till varför det sexualiserade valdet aldrig far ignoreras eller accepteras. Inte i hemmet, inte pa krogen och inte pa gatorna.Ur Terese Cristianssons förord till Hagamannen. Sa valdtogs en hel stad
Hagamansutredningen är en av de största polisutredningar som vi har haft i Sverige och Terese Cristanssons intresse för fallet väcktes da hon arbetade som kriminalreporter pa Expressen. Vid ett flertal tillfällen var hon uppe i Umea, da hon förstod vidden av vad han hade gjort bara genom sin demoniserande existens: "Jag blev själv paverkad och at de flesta middagarna ensam pa hotellrummet istället för i centrala Umea, trots att jag väl känner till att överfallsvaldtäkter är ovanliga och sällan är särskilt rädd. Jag kände starkt att den dag som Hagamannen greps ville jag bevaka fallet. Det gjorde jag ocksa, men jag hade till viss del ocksa gatt pa myterna. Bland de kriminalfall som jag har jobbat med är Niklas Lindgren en av de blekare karaktärerna jag stött pa. Därtill kom stor sekretess kring hela förundersökningen och rättegangen." Bevakningen av Hagamansutredningen har hela tiden varit svar, dels pa grund av den stränga sekretessen, dels pa grund av brottets art. Först när Terese Cristiansson fick tillgang till stora delar av den icke-offentliga polisutredningen förstod hon att det intressantaste inte var Niklas Lindgren som person utan att utredningen är en unik bild av vilken betydelse hotet om det sexuella valdet har pa samhället. Utredningen utspelar sig i Umea men är talande för hela Sverige. När hon dessutom insag vilken negativ betydelse mytbilden av valdtäktsmannen haft för polisarbetet bestämde hon sig för att inte fokusera pa Niklas Lindgren utan pa mekanismerna i det sexuella valdet. Niklas Lindgren finns självfallet med i boken och för att visa komplexiteten i hans brott och hans erkännande har hon refererat stora delar fran tingsrättsförhandlingarna. Men i de partier som handlar om Niklas Lindgrens liv har hon framförallt refererat till förundersökningsmaterial samt de rättspsykiatriska utlatandena. Hon har ocksa, tack vare en unik inblick, fatt möjligheten att berätta hur polisen har arbetat under alla ar, vilka tips och gärningsmän de har fokuserat pa. Flera saker är hittills helt okända för allmänheten. Genom hela boken löper ocksa korta passager om valdtäkter, valdtäktsförsök och ofredande som har gjorts och som pa olika sätt har granskats i Hagamansutredningen.
Niklas Lindgren greps den 29 mars 2006. Rädslan släppte sitt grepp, men bilden av den vanlige valdtäktsmannen blev plötsligt omkullstjälpt. Den man som hänsynslöst valdtagit, lemlästat och nästan mördat minst sex kvinnor var en helt vanlig familjefar, en granne och jobbarkompis, en sadan som alla känner. Hur kan en till synes helt vanlig man, bära en sadan fruktansvärd hemlighet? Är det möjligt? Men är Niklas Lindgren verkligen sa ovanlig? Sverige har haft flera andra serievaldtäktsmän, till exempel Finspangsmannen, Humlegardsmannen, Södermannen, Nattvandraren och Kyrkogardsmannen. Andra har varit familjefäder, vanliga personer och samtidigt fruktansvärt brutala.