"Det fanns sex svanar pa stranden, tre par. Tva av dem hade lagt sig ner medan de övriga höll pa att rensa sina fjädrar eller fortfarande sökte med näbbarna efter brödbitar. Ögonblicket var inne. Han reste sig, grep de tva sprejflaskorna i var sin hand, sprutade en sky av bensin pa var och en av faglarna och innan de hann iväg hade han släppt en av flaskorna och antänt den andra. Den brinnande bensinen satte genast eld pa svanarnas vingar. De brinnande eldkloten försökte undkomma sin plaga genom att flaxa bort över sjön innan de störtade mot vattnet och dog med fräsande och rykande vingar. Som brustna trumpeter, tänkte han. Sa ska jag minnas deras sista skrik."
Pa kvällen den 21 augusti 2001 far Ystadspolisen ett märkligt samtal. En person pastar sig ha sett brinnande svanar över Marebosjön. Kurt Wallander aker ut till sjön för att undersöka vad som hänt. I sällskap har han sin dotter Linda som nagra veckor senare ska träda i tjänst vid Ystadspolisen. De hittar inga spar. Men redan nagra dagar senare ringer en upprörd lantbrukare och berättar att nagon bränt ihjäl en av hans ungtjurar. Allt tyder pa att en djurplagande sadist ligger bakom de makabra daden.
Nagra dagar senare försvinner en kvinnlig kulturgeograf som kartlägger gamla stigar i Skane och därefter en av Lindas bästa väninnor. Sparen leder rakt in till Guyanas djungler och kristna domedagsvisionärer. Och Lindas poliskarriär hotas innan den ens har börjat.