Kaddish pa motorcykel

Det dröjde ända till slutet av 1700-talet innan judar fick starta församlingar i Sverige, enligt det sa kallade Judereglementet fran 1782, och da i bara tre städer i Sverige: Stockholm, Göteborg och Norrköping. En del begränsningar vad gällde de medborgerliga rättigheterna dröjde sig kvar ända till 1870, da ocksa den största synagogan i Stockholm invigdes, den pa Wahrendorffsgatan vid Kungsträdgarden.

Vad gäller klass och bekännelse var det judiska Stockholm länge en delad stad. Under nittonhundratalet gick de mer välbärgade judarna, som invandrat tidigare företrädesvis fran Tyskland och Danmark, i den reformvänliga synagogan pa Wahrendorffsgatan. Och judarna fran Östeuropa, som flyttat hit senare, gick för det mesta i nagon av de ortodoxa synagogorna pa Södermalm.

Tva världar. Det var inte utan att man sag med en viss misstänksamhet pa varandra. Men man kunde vara kluven även i den sfär som var ens egen. Hur svart det var att bade leva med sin tid och i sin tro berättar Leif Zern om i sin nya bok om sin uppväxt. Sa här skriver han själv:

"Kaddish pa motorcykel är en berättelse om min judiska uppväxt pa Söder i Stockholm efter kriget. Om min pappa och hans liv i tva världar en ortodox jude som bejakade den moderna världen och utan att tveka ägnade sig at nöjen som inte alltid stämde överens med religonens bud. Det är en bok som vandrar mellan olika miljöer fran skrädderier till idrottsarenor, fran judiskt helgfirande till skrattfester pa premiärbiograferna och som själv bejakar det positiva i denna livshallning.

En lycklig berättelse som slutar olyckligt."

Dettagli