Andra delen av Karl Ove Knausgards mäktiga autofiktiva roman Minkamp är en studie i extremrealism genom blottläggandet av vardagligheter, av utanförskap och av självförödmjukelsens yttersta fascination.
Fadersporträttet i första delen är här utbytt mot ett kompromisslöst sökande efter kärlek och vänskap. I centrum star ocksa det egna författarskapet och konsekvenserna av att lämna Norge för en svensk anonymitet. Hela tiden finns där den öppna blicken pa den egna kärnfamiljen och faderskapet, men ocksa pa det nya hemlandet Sveriges nästintill skrattretande konformitet och konflikträdsla. Familjen och författandet ställs pa sa sätt mot varandra i ett försök att na förlösning och att sträcka sig utanför sina egna begränsningar.
Karl Ove Knausgard skriver en prosa som är häpnadsväckande exakt samtidigt som den hela tiden later karaktärerna vara berättelsens medelpunkt. Trots att Minkamp aldrig latsas vara nagot annat än roman finns där hela tiden en kuslig känsla av att den handlar om riktiga människor - vilket i sin tur skapat en valdsam debatt om självbiografisk prosa bade i Norge och i Sverige. Oavsett vilket kan vi vara säkra pa att Min kamp i framtiden kommer att sta som ett ledande exempel pa nordisk romankonst i början av 2000-talet.
"Knausgards mest uppenbara styrka som författare är hans förmaga att beskriva detaljer, inte minst om naturen men även om det mänskliga psyket." New York Review of Books