När folkmordet kom till Sverige : om en advokats dilemma

Under tre manader 1994 dödades 800 000 människor i ett folkmord i Rwanda, en av de värsta händelserna var moderna historia. Det daliga samvetet i FN och omvärlden har medfört att den nuvarande regimen ostört kunnat bygga upp en av världens hardaste diktaturer. Enligt Amnesty International misshandlas, fängslas och mördas de som sätter sig upp mot regimen. Trots vetskapen om detta är protesterna lama mot regimen sa länge som minnet om folkmordet lever vidare. Detta görs effektivt genom att människor fortfarande anklagas och ställs inför rätta bade i Rwanda och i andra länder.

Men det är inte bara de verkliga mördarna som atalas; även de som sätter sig upp emot regimen kan bli oskyldigt anklagade. För att fa andra länder att döma människor som anklagas för folkmord förekommer att bevisningen grundas pa falska vittnesmal. Åklagare och domstolar riskerar da att ovetande ga diktaturens ärenden.

Exilrwandiern Theodore Tabaro är undersköterska och fyrabarnspappa. Han lever ett vanligt liv i Örebro tills han pa uppmaning av Säpo vittnar om flyktingspionage, mot regimen i Rwanda. Säpos löfte om hjälp ifall han skulle raka illa ut pa grund av sitt vittnesmal infrias inte. Kort efter spionrättegangen anklagas Tabaro för fler än 900 mord, har nu varit häktad i mer än tva ar och riskerar att fa sitta i fängelse pa livstid. Fragan väcks om Theodore Tabaro är skyldig till folkmord eller om det är svenska staten som är skyldig till justitiemord.

Dettagli