Om moralens härstamning

En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer

»Har nagon lust att för ett ögonblick skada in i och ner i den hemlighetsfulla verkstad, där idealen här pa jorden fabriceras? Har nagon mod att göra det?«
Sommaren 1887 - ett och ett halvt ar före det slaganfall fran vilket han aldrig aterhämtade sig upplevde Friedrich Nietzsche en explosivt produktiv fas under vilken han till exempel, pa bara 20 dagar, skrev Om moralens härstamning. En mästerlig essä vars inflytande pa senare tiders filosofi skulle komma att bli mycket stort: här märks frön till verk av Michel Foucault, saväl som tydliga kopplingar till Jacques Derrida och Gilles Deleuze. Stilen i boken präglas av Nietzsches daliga hälsa, men i form av en ursinnig vägran att beklaga sig, vilket förklarar den provokativa övermänniskopoesi som lyser fran sidorna. Själva ämnet för boken är inte mindre provokativt: Nietzsche gar filologiskt-historiskt tillväga när han resonerar kring »de moraliska fördomar« som den moderna människan bade smickrar sig själv och plagar sig med, och med skoningslös ironi dekonstrueras termerna »god« och »ond«, för att framvisa rovdjuret människan i all sin hemska och vackra nakenhet. Om moralens härstamning [Zur Genealogie der Moral: Eine Streitschrift, 1887] hör till den tyska filosofins stora klassiker. Här översatt till svenska av Jan Sjögren.

FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, davarande Preussen, är en av de mest betydelsefulla filosoferna för var tid, inspiratör till en lang rad tänkare inom saväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort pa litteraturen och konsten.

»Den niva av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnadde har ingen annan människa uppnatt och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud

Dettagli