Oskuld? Efter hundra ar av kvinnlig rostratt

Lagen om krav pa kvinnans oskuld vid giftermal upphavdes 1921.

Efter en lang och modig kamp for kvinnans fulla manniskovarde som myndiga medborgare med politiska rattigheter, kunde Sveriges kvinnor for forsta gangen ar 1921 lagga sina valsedlar i valurnorna. Man kan forledas tro att detta var en slutpunkt, en total seger for jamstalldhet mellan konen och rattvisa over klassgranser. Sa enkelt var det inte.

Lena Hellstrom har intervjuat kvinnor som i nutid, hundra ar senare, ar aktiva lokalpolitiker. De berattar om sin bakgrund, sina drivkrafter, om mojligheter och svarigheter i politiken, om att vara kvinna och hur mjuka och harda fragor fortfarande till viss del ar konsdelade. Boken ger ocksa en historisk tillbakablick over kvinnors kamp for rostratt och jamstalldhet, fran mitten av 1800-talet och framat.

En viktig fraga ar hur vi kommunicerar och samtalar med varandra i politiken, om maktsprak och skillnader mellan mans och kvinnors satt att tanka och tala. I en tid med nya kommunikationskanaler, snabba meningsutbyten via sociala medier, hat och hot, polarisering och forenkling riskerar det goda, det anstandiga samtalet ga forlorat.

Boken belyser vikten av samtal och forstaelse mellan manniskor, man och kvinnor, i samhallet i stort. Vart demokratiska samhalle, som 2021 fyller 100 ar, ar nagot vi inte kan ta for givet utan standigt maste arbeta for att uppratthalla. Dar spelar det anstandiga samtalet en avgorande roll.

Lena Hellstrom(1952-2019) var etnolog, konst- och kulturvetare, formgivare, fotograf och konstnar. Tidigare museichef pa Rackstadmuseet. Hennes omfattande bokutgivning handlar om hur samtidens foreteelser och manniskor bottnar i arv och traditioner, oavsett vilket amnet ar.

Dettagli