Polletten som trillade ner : Metaforer - hur forstar vi dem?

Metaforer ar ord och uttryck som anvands bildligt, till exempel idéspruta, folkhem, kioskvaltare, curlingforaldrar, navelskadare, datormus. Sa kallade bleknade metaforer ar sa vanliga i spraket att vi inte langre ser sjalva bilden, som stolsben, takskagg, hardhjartad, avsloja, slacka lampan eller surfa pa natet.

Metaforer finns i slang, tekniska beskrivningar, lyrik, rapporter, vardagsskvaller, sportreferat - overallt. De skapas av alla slags manniskor av alla mojliga skal, och mest for att de bara trillar ner pa tungan. Spraket skulle fungera avsevart samre utan metaforer; vissa saker skulle vi faktiskt fa svart att tala om.

Det finns metaforgrupper som ar mycket vanliga i de flesta sprak och som funnits i spraket lange, till exempel vagar, vaxter, uppe/nere, tyngd, spel och liknande. Det finns andra som ar mer vasterlandska eller kanske typiskt svenska - vadermetaforer, till exempel. I manga sprak ar livet en resa, med vagval, hinder pa vagen och atervandsgrander. Karlek ar krig dar man tar nagon med storm och erovrar nagons hjarta. Affarslivet verkar befinna sig pa en idrottsplats dar man ligger i startgroparna, kommer ut pa banan och tar rygg pa konkurrenterna.

Somliga menar att bildspraket styr vara tankar. Vi blir alltsa mer lekfulla om vi sager att vi vill bolla en idé med nagon. Andra menar att bildspraket avslojar vara tankar och personligheter. Det ar alltsa vart glada barnasinne som tittar fram nar vi borjar bolla idéer. Det ar kanske en fraga om honan och agget, men vad som an galler sager vara val av metaforer mycket om vart sprak, vart tankande och vara personligheter.

Folj med Lars Melin pa en svindlande resa genom metaforvarldarna och lar dig mer om spraket, varlden och dig sjalv.

Dettagli