"Och varvarmen snirklar sig in i huset, in under hennes blaprickiga klanning och han faller in i hennes blaa prickar och hon i hans mun, de breder ut sig sa langt de kan, tojer pa kroppen, o harliga hud och vinden sveper in i det oppna fonstret, over sangens brate av ben och armar. Kom in i mig, stanna i mig, ga aldrig, hon haller i hans nedhasade jeans, den prickiga klanningen ligger som en utslagen blaklocka och han spetsar henne, borrar sig fast, o lamna mig aldrig och hon klyver hans tunga med ett enda hugg.
Åaaaaaa, herrengud ar inte med de alskande. De ar overgivna och har alltid varit. De skapar sin egen gud, varandra, och sin egen javel, varandra, sen gar de i bitar."
Frank och Iris upplever sitt livs passion. Tills Frank begar brottet mot karleken.