Skuggorna

Slar man upp ordet "talionsprincipen" far man veta att det är en juridisk grundsats enligt vilken brottslingen tillfogas lika stor skada som den han astadkommit. Populärt uttryckt i Andra mosebok: "liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sar för sar, skrama för skrama". Man kanske kan säga att den fortfarande tillämpas som idé: ju grövre brott, desto längre straff. Men för "skuggorna" är fängelse eller böter inte nog. För dem gäller bränt för bränt, sar för sar. Bokstavligen.I Katarina Wennstams nya roman far vi möta en annorlunda sorts brottslingar. De ser sig mer som rättsinstans. Om en man blivit dömd för ett brott, suttit av sitt straff och kommit ut igen, är det inte säkert att skuggorna tycker att han sonat sin skuld till samhället. För om det är en man som misshandlat eller förgripit sig pa en kvinna sa star de där och väntar pa honom, pa att fa sla till och tillfoga sar för sar, brännmärke för brännmärke, syra för syra. De är starka, snabba och osynliga, och lika snabbt som de dyker upp ur skuggorna försvinner de igen. Det blir Charlotta Lugns uppgift att spara och gripa dem. Och försvarsadvokat Shirin Sundin ställs inför ett bade moraliskt och juridiskt dilemma: vem är offer och vem är förövare i de här fallen? Skuggorna är en fristaende fortsättning pa Svikaren och Stenhjärtat, en romansvit om brott som begas mitt ibland oss, av oss själva, och där brottslingarna skyddas av allas vara fördomar och förutfattade meningar.

Dettagli