Smärtan

Med utgangspunkt i sina anteckningsböcker - de legendariska »krigsdagböckerna« - berättar MARGUERITE DURAS en rad historier fran krigsaren.

Personerna i Smärtan är skyddslöst utlämnade till samhällsapparaten, ledarna och politiken. Isolering och väntan genomsyrar boken, men ocksa förvirring, skuld och vrede. Här berättas om en kvinna som väntar pa sin deporterade man, men ocksa om angivarens väntan pa en oviss dom. Och om den judiska flickan som lever bakom draperier tillsammans med en dam som säger att »om tyskarna kommer sa öppnar jag dörren och skjuter först dem och sedan oss.«

Med förord av Astrid Söderbergh Widding.

MARGUERITE DURAS [1914-1996] föddes i Indokina av franska föräldrar. Hennes författarskap präglades starkt av uppväxttiden, liksom av hennes engagemang i motstandsrörelsen under andra världskriget. Hon skrev sammanlagt över femtio romaner och pjäser. Smärtan utkom i original 1985.

»I titelberättelsen är väntan upphöjd till ett sublimt tillstand av skräck och utmattning. Och hur detta är berättat. Jag är mallös.«
JENNY HÖGSTRÖM, HELSINGBORGS DAGBLAD

»Det gar nog inte att komma närmare de sista krigsdagarna än sa här. Och da inte pa en officiell niva med truppförflyttningar och kapitulationer, utan hur det var för människorna, i deras vardag, i deras kroppar.«
ÅSA BECKMAN, DAGENS NYHETER

»Att läsa Smärtan innebär att bli drabbad av litteraturens kraft. Texten är nästan genomskinlig i sin direkthet, den gar rakt in i magen.«
ANNA NYSTRÖM, NORRKÖPINGS TIDNINGAR

»Smärtan ter sig mirakulöst bevarad som i infruset skick fran krigsaren. Duras obönhörliga text är oskönt rak och ra och väcker med sina konkreta fakta krigssmärtan pa nytt.«
EVA STRÖM, SYDSVENSKAN

»En häpnadsväckande meditation över krigets fasor och den personliga trohetens tvangsmässiga makt i ett kärleksförhallande.«
NEW YORK TIMES BOOK REVIEW

»Den första delen av Smärtan är Duras dagbok författad i april 1945, medan hon väntar pa sin makes aterkomst fran ett koncentrationsläger. Denna korta, personliga, skakande redogörelse för hennes angest, och till sist för hans aterkomst - bedövad, utmärglad, oigenkännlig, nära döden - ger uttryck at hela kriget.«
VIRGINIA QUARTERLY REVIEW

Dettagli