En kvinna, hennes man och deras dotter ger sig ut pa en road trip i Tornedalen. Tanken är att besöka det sanatorium där hennes mormor var inlagd i tva omgangar pa 1950-talet. Kvinnan vill se platserna där sa manga människor vardades och dog i en sjukdom som angrep lungorna. Resan blir ocksa en minnesresa tillbaka till hennes egen uppväxt, präglad av längtan och viljan att skapa sig ett sammanhang. Samtidigt har en ny farsot börjat sprida sig i samhället.
Det som börjar som en skildring av en avlägsen tid och ett sätt att närma sig ett avlägset trauma far plötslig skrämmande aktualitet. Vad händer om en mamma dör och ett barn blir föräldralöst? Eller om sjukdom drabbar ett barn? Om man blir frantagen sitt sprak? Eller om en isvak brister, mitt i mörkaste vintern?
Hur ska man kunna leva när man aldrig kan ta nagonting för givet och när smärtan som konstituerar en människa är ständigt närvarande? Precis som ljuset det som aldrig väjer.
Snö och potatis är en roman om moderskap och död, och om hur orons skuggor kastas över generationerna.