Karin Boye [1900-1941] hör till var litteraturs mest klassiska och folkkära röster. Att hon blev sa folkkär är a ena sidan paradoxalt, eftersom hennes sprak i sitt innersta reser uppror mot sin civilisations normer; a andra sidan ter det sig logiskt, eftersom hennes människoideal är ett individuellt uttryck sa langt drivet att det uppgar i det kollektivas »träd«.