"Livet. Ett djävla godstag som bara rullar pa", later Åke Smedberg en av sina gestalter säga i den nya novellsamlingen Sprängskiss av en jaktberättelse. Det är en utsaga som svävar över samlingens alla gestalter, alldeles plötsligt befinner de sig som pa ett sluttande plan. Och hur det blev som det blev, eller gick som det gick, finns det egentligen inga svar pa. Det är just bara livet. Åke Smedbergs novellistik hör till den svenska litteraturens mest pregnanta och präglas ofta av en djup solidaritet med människor som i nagon mening tycks ha passerat sitt sista vägskäl, skuggade av sitt förflutna, ledsagade av ovissheten. Med existensen som plattform skapar han i Sprängskiss av en jaktberättelse en litteratur som glimrar i sina detaljer, där det trösterika ligger i det oförutsägbara och i ett särskilt slags magisk realism som är hans helt egna skapelse liksom i den sprakliga tonträffen som ocksa rymmer en avväpnande, lakonisk humor.