Stockholm 1920 är den första arbetarregeringens, de socialdemokratiska ungdomsklubbarnas, Dan Andersson-kultens och den begynnande arbetslöshetens stad. Hit kom en 19-aring fran landet, lockad av en annons fran en bisarr svampforskare och patentbyrainnehavare som sökte en begavad, fattig och läshungrig yngling som hjälpreda. Läsningen blev det inte mycket med till en början en evighetsmaskin kom att sysselsätta hans fantasi sa mycket mera.
Snart fick den unge mannen plats pa en expressbyra. Han drog sin tunga kärra över gatorna och broarna, iakttog och drömde om staden pa holmarna, skötte drapliga uppdrag at bisarra kverulanter och konfronterades i en rad med lysande kvickhet atergivna episoder med kungliga svenska byrakrater och paragrafridna ämbetsverk. Kvällarna ägnade han at ungdomsklubben, läste och skrev för brinnande livet, lärde sig sprak och utkämpade en livsavgörande personlig kamp i valet mellan flickan Ingeborg och Framtiden.
Stockholmaren är inte blott ännu ett självporträtt av Ivar Lo-Johansson som ung, det är ocksa porträttet av en stad som da alltjämt ägde mycket av idyllens tjusning och där belägenheten vid Saltsjöns och Mälarens möte slog igenom i bebyggelsen pa ett friare sätt än idag. Bland var litteraturs manga berömda Stockholmsskildringar intar Ivar Lo-Johanssons roman genast sin plats som en av de främsta och mest originella.
Ivar Lo-Johanssons serie av självbiografiska berättelser bestar av Analfabeten, Gardfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten och Proletärförfattaren. De atta böckerna kan var och en läsas fristaende.