Uppskov, overraskning, maneter, oro, hjarta, chock, forganglighet. Utifran ett parlband av desiderata eller begarliga ting undrar Aris Fioretos vad romanen kan vara i en tid som firar mangfald och gransoverskridande, men dar papperslosa manniskor fortfarande ar oonskade. Hur fangas frammande erfarenheter i ord? Kan en text erbjuda asyl? Vad har avstandstagande med skrivandet att gora, vilken roll ar smartas? Och vad kravs for att Medusas hals ska bli litteraturens kalla?
Med hjalp av ett hundratal sokord leder Fioretos lasaren in i sitt eget verk och samtidigt ut i en overvaldigande varld, plagsam och begarlig och overrik pa forluster. Sa uppstar ett kalejdoskop av forfattarforhoppningar, ett kort lexikon om romanen i borjan av 2000-talet.