Grasiskor hängde i knotiga grenar, luften tät av rök och sotpartiklar, i rännstenarna smältvatten i sma strida strömmar och ovanför gatukontorets baracker ett spinkigt äppelträd med sma roströda, skrumpna klot. Jag var helt inne i mina hallucinationer, lag med huvudet i hennes knä 100 timmar i ett sträck och berättade mina sagor upp mot hennes tysta ansikte. Aldrig tröttnar ögat pa det som rör sig. "Vägen genom Vasaparken" är en fragmentarisk prosaberättelse om kärlek, lust och om att existera. Boken hyllades av kritikerna när den släpptes 1970 och tilldelades Aftonbladets litteraturpris. -