Johannes Edfelts prosa ar personlig, kanslig och vital vare sig han brukar den till vidstrackta utblickar over frammande litteratur som i Strovtag eller som har, i Årens spegel, till strovtag i det personliga och upptackter i minnets landskap. I Årens spegel soker sig hans prosa varsamt och latt langs gangna vagar, tillbaka till barndomens Vastergotland, skolarens Skara, de forsta kontakterna med konsten och litteraturen och studentarens upplevelser i Uppsala.
Lyrikern Edfelt finns i denna bok, inte minst i naturskildringarna, och kritikern berattar om barndomsstunderna vid laslampan och de bocker som gav honom de forsta litterara impulserna. Årens spegel utkom forsta gangen 1963.