Jag minns exakt hur det kändes första gangen jag tog över ett föremals egenskaper. Mamma skrek at mig att lägga ner kökskniven. Att den var farlig. Jag kommer ihag rädslan i hennes blick när hon grep mig om handleden. Smärtan när hon skar sig pa min kropp. Det var da jag förstod vad jag var. En vetskap som följt mig genom livet. Som gjort att jag alltid hallit avstand till andra människor. Sa när Hetta sa ivrigt ville att jag skulle ga med i hans gäng var jag lockad. Men först maste jag göra honom en tjänst. Nagot omöjligt. Stoppa Titan. De tror att jag är rädd. De förstar inte. Den enda jag är livrädd för är mig själv.