Albatrossen pa däcket

I en berömd dikt i Det ondas blommor ser Charles Baudelaire poeten som en albatross: i flykt fri och majestätisk, men nedtvingad pa däck av illasinnade sjömän en klumpig koloss med överdimensionerade vingar. I jordens "exil" - vardagen - är han oförmögen att leva.

För Kjell Espmark har denna dikt ännu en innebörd. Han väljer att se den som en bild för författarens dubbla roller: som skapande konstnär, fri i flykten; och som den som ska försöka förklara sitt eget verk: en klunsig, markbunden fagel.

Kjell Espmark har i hela sitt liv varit bade den skapande konstnären och kommentatorn, poeten och romanförfattaren a ena sidan, och litteraturhistorikern a den andra. I denna essäsamling närmar han sig detta ämne fran manga hall. Han ger oss värdefulla inblickar i vad som gett honom impulser som författare, bade till den stora romansviten Glömskans tid, och till bland annat den senaste kritikerrosade diktsamlingen Vintergata, hundra dikter där döda talar till oss fran artusendens himmel. Han resonerar i vad som bade gar förlorat och vad som uppstar i översättningen av en dikt. Han gör skarpsinniga analyser av de rollspel som bade författare och litteraturhistoriker kan ägna sig at, inte minst stora namn som E.N. Tigerstedt och Verner von Heidenstam - och Lars Gyllensten, vars intrigerande under Svenska akademiens sa kallade Rushdieaffär Kjell Espmark ger en avslöjande skildring av.

Dessa 25 essäer och tal ger en rik bild av den skapande konstnären Kjell Espmark - lika fri i flykten bade som författare som kommentator.

Dettagli