Realism & suggestiv drömlikhet i Kafkas mästerliga Amerika-skildring
Unge Karl Rossman anländer till New York med angbat fran Hamburg. Han har skickats i väg av sina föräldrar, över Atlanten till Amerika, därför att de anser att han dragit skam över sig hemma.
Just före landstigningen inser Karl att han glömt sitt paraply pa baten. Han lämnar resväskan under beskydd av en pojke som han flyktigt lärt känna och försöker hitta tillbaka till hytten. Pa vägen dras han in i en konflikt mellan personal pa baten. En eldares heder star pa spel. Karl blir sa tagen av vad han tydligt uppfattar som falska anklagelser att han maste rycka in till eldarens försvar. Det är början pa en lang drömlik spiral av händelser, sa patagligt och suggestivt gestaltade att läsaren själv blir som ett rov för den värld som skildras: Kafkas Amerika. Amerika [Der Verschollene, postumt utgiven 1927] bär alla Franz Kafkas världsberömda stildrag, men här finns ocksa ett realistiskt strak som gör romanen bade egenartat sällsam och unik i författarens efterlämnade produktion. Här i svensk översättning av Tage Aurell & Johannes Edfelt.
FRANZ KAFKA [1883-1924] var en tysksprakig tjeckisk prosaist. En stor del av hans verk publicerades postumt. I dag anses han vara en av 1900-talets allra viktigaste och mest inflytelserika författare. De tre romanerna, Processen, Slottet och Amerika, samt novellen Förvandlingen, är de bärande pelarna pa vilka det ryktet vilar. Amerika, till större delen skriven hösten 1912, under titeln »Der Verschollene« [»Den försvunne«], förblev ofullbordad och slutet är därför öppet för tolkning. Endast romanens första kapitel, »Eldaren«, sag publicering under författarens livstid [1913].
»Skulle man nämna en författare med en relation till var tid liknande den som Dante, Shakespeare och Goethe hade till sin, är Kafka den första man skulle komma att tänka pa.« W. H. Auden