Aristoteles har antagligen haft storre inflytande pa var filosofiska och vetenskapliga utveckling an nagon annan enskild tankare i historien. Andra har varit tidigare, som Platon, senare har varit mera exakta, som Newton, och specialiseringen av forskning har lett till fordjupning av kunskaperna pa ett satt som vida overgar en enskilds formaga. Men aven nar Aristoteles tog fel, gjorde han det manga ganger pa ett sadant satt att det, med tiden, kommit att leda vidare.
Aristoteles var elev till Platon och larare till Alexander den store. Han lade grunden for bade filosofiska, naturvetenskapliga och humanistiska forskningsfalt: fysik, retorik, statskunskap, logik, biologi och dramaturgi. Hans vetenskapliga metod, att granska foregangares asikter saval som den allmanna meningen, och genom kombinationer av logiska argument och empiriska iakttagelser vederlagga eller bevisa riktigheten i andras och egna uppfattningar, haller an idag.