Första upplagan av den här boken kom ut 1974, har tryckts om ett tiotal gangen och salts i nära 80 000 ex. Manga generationer vardyrkeselever har här inhämtat kloka rad om hur man uppträder inför döende patienter, hur man hjälper de anhöriga, hur man handskas med sin egen dödsangest, vad tystnadsplikt innebär osv. Nu föreligger en ny, kraftig omarbetad upplaga av denna lilla klassiker. Stensnäs redovisar med stor oräddhet sin ställning i diskussionerna om dödsbegreppet (hjärndöd eller hjärtdöd?) och om eutanasi, dvs dödshjälp. Helt nytt är ocksa ett kapitel om invandrare allt vanligare som patienter vid vara sjukhus men inte sällan bemötta med bristande psykologisk förstaelse. Det anknyter till ett nyskrivet förord av Jan Bergman, Professor i religionshistoria i Uppsala, som ger en lättsam religionshistorisk exposé över skilda kulturers förhallningssätt inför döden. Författaren Inge Stensnäs är sjukhuspräst i Västervik och har med snart tjugoarig erfarenhet blivit nära förtrogen med saväl svart sjuka patienters som den vardande personalens problem.