Sa fort det ringer pa dörren förstar jag att pappa kommer dö idag. Jag tittar upp fran chatten med ett ryck. Min blick irrar över bordet, söker pappas. Men hans ansikte har liksom sjunkit ihop, det finns nagot ledset och uppgivet där som jag aldrig sett förut. Sedan inser han att jag tittar och samlar snabbt ihop ansiktsdragen igen i ett trött leende. Men det är för sent. Jag fattar. Det kanske bara är matbudet, säger han lagt, fast han vet lika bra som jag att matbudet vi beställer av aldrig ringer pa. Ingen ringer pa hos oss. Aldrig nagonsin.
Sextonariga Elin har levt instängd med sin pappa i en etta hela sitt liv. Allt hon vet om världen utanför har hon lärt sig genom filmer och internet. Genom vad hon sett fran köksfönstret och hört genom väggarna.
Ett vanligt liv utanför lägenheten är en omöjlighet.
För Elin är född med en otrolig förmaga.
Eller snarare en förbannelse.
Alla hon rör vid dör.
Åtminstone om man far tro hennes pappa.