Brasilienfararna som kallades roda dodskaravanen

Fran Kiruna emigrerade ca 1000 personer under aren 1908-1912. Varfor emigrerade man? Lagkonjunkturen svepte in over kontinenten och nadde Sverige i dess spar foljde lockouter av arbetare, svartlistningar och arbetsloshet. Darfor blev utvandringen till bl.a. Brasilien ett faktum. Manga vedermodor, tragik och aventyr motte svenskarna i Brasilien, varfor manga sokte sig till Argentina. I boken far man folja Ida-Maria och hennes familj och mota manga av svenskarnas oden. Hur livet gestaltade sig i Kiruna under aren 1907 till strejkaret 1909. Resan fran Sverige till Brasilien. Hur det var att leva dar, flytten till Argentina och hur livet gestaltade sig dar. Resan hem ar 1913, pa konsulatets bekostnad. Hur det var att komma hem och bli beskylld for att ha lockat Kirunabor till Brasiliens helvete. I Brasilien slog sig familjen ned i Nukleo Uraguay dagens Porto Lusena i provinsen Rio Grande do Sol. Nagra svenskar stannade i Erchim, Catalina och Guarany. Även dar gick man ett hart liv till motes. Svenska staten erbjod de hart drabbade svenskarna hemresa pa konsulatets bekostnad efter Axel Paulins utredning av svenskarnas benagenhet och mojligheter att leva i Brasilien. Detta tack vare att Kiruna-emigranterna lat hora sin rost och bl.a. skrev till statsminister K. Staaf, om sin svara benagenhet efter att inte blivit trodda av provinsregeringen i Rio Grande do Sol. I stallet fick de smaka pa Clarimundo de Almedia dia Santos skrackvalde.

Dettagli