Tänk dig att Emily Dickinson skulle skriva prosa, sa kan du börja föreställa sig den här bokens säregna genialitet.
The Boston Globe
Thoreau hade sitt Walden; berättaren i den här boken, en namnlös kvinna, har dragit sig undan fran det myllrande livet och framlever sina dagar i avskildhet, i ett hus i en liten stad vid havet. Handlingen pagar inte bland människorna, utan inom henne. Läsaren far njuta av en rolig, egensinnig och kompromisslös röst som talar om att odla aubergine, hur man bör tillreda sin gröt, om möten med kor. Bennett skriver i kortare och längre vinjetter fram ett sinne i rörelse och tecknar i lager pa lager bilden av en kvinna som brutit upp fran en relation och som är ambivalent inför framtiden. I denna bok blir världen aterigen full av liv, ljus och rörelse; sinnesintrycken är fysiska och patagliga, som ett barns upplevelse av världen i fyrfärg. Till sist handlar det kanske om att dra sig undan fran världen, sa att världen kan komma ater till en. Att göra sig mottaglig för aterförtrollningen av det omgivande genom myran, tomaten, dammen.
Tänk dig att Emily Dickinson skulle skriva prosa, sa kan du börja föreställa sig den här bokens säregna genialitet.
The Boston Globe
I sidosparen finns detaljerna, och egensinniga, bekännelselika betraktelser kring dessa detaljer som far Knausgard att blekna.