Nagra solstralar har letat sig in genom de tunga sammetsgardinerna och följer de glittrande dammkornen som langsamt landar pa en gammal tavla. Det är ett porträtt av en flicka i konstiga svarta kläder, och om du tittar riktigt noga, sa ser hon faktiskt inte sa snäll ut som du först trodde, men det är väl bara inbillning?
Elsa vet att hon kommer sakna alla kompisarna hemma i stan. Varför maste hon flytta ut pa landet bara för att mamma och pappa har bestämt sig för att starta ett pensionat? Saklart ocksa att nya huset är ett riktigt krakslott med knakande golv och väggar och dystra rum med vindlande gangar. Inte ens den gamla trädgarden med sin labyrint att ga vilse i och konstiga stenstatyer känns roligt att utforska.
Inte blir det bättre av att mamma och pappa verkar tycka att hon mest hela tiden är besvärlig, brakig och ljuger om allting. Dessutom tycker de att alla märkliga olyckor som har skett pa sistone är hennes fel. Elsa är säker pa att de egentligen önskar att de hade ett annat barn, nagon som alltid är snäll och hjälper till ...
De tysta stegen bakom är en mörk saga i bästa Maria Gripe-anda, fylld av magi och spänning, ackompanjerad av ett fatal karakteristiska och dekorativa illustrationer. För alla bokslukare som längtar efter en riktig spökhistoria. Vagar du läsa?