Den langa resan Del 4 i Karin och prästgarden När vi lämnade Karin sist, satt hon pa kyrkogarden med morfar. Hon var sarad, arg, ledsen, frustrerad och rent ut sagt förbannad. Hon kände sig kränkt, familjen som betyder sa mycket för henne hade gatt bakom hennes rygg. Och nu da? Ska de bara ga vidare som att inget har hänt? Det tar tid för Karin att bearbeta saren som skapades trots att familjen trodde att de skyddade henne, sa fel det kan bli. Att fa göra en inre och yttre resa är viktigt för ens välmaende. Att andas för sin egen del även att man delar livet med andra är ett maste. Och det är vad Karin gör, en resa i sitt inre att kunna förlata och ga vidare, men hon tar med sig Anders, Ewa och Bertil och reser. Till Frans, till Fia och till Indien. Där Karin far svar pa nagra av sina fragor. Det krävs inga mord eller brott för att göra livet spännande. Vaga lev. Res. Träffa nya människor. Bjud in till samvaro. Vandra pa ett berg. Simma i en flod. Det kan för manga av oss vara tillräckligt spännande. Karins langa resa fortsätter för det är vad livet är, en resa fran vaggan till graven. Det är resan som är meningen.