Texterna i Den ludna dörren # 1 och #2 är tillkomna under ar 2007 pa ofrivilliga platser som Frankfurts flygplats sedan planet hem försenats tre timmar. De ofrivilliga platserna kan ocksa manifesteras som kvällar pa hotellrum i främmande, just da ointressanta städer, i väntan pa morgondagens visningar av tekniska nyheter. Texterna var, och är i högsta grad fortfarande, ett försök att halla kontakten med det egna livet, den egna kärnan, under ofrivilliga förhallanden. Skrivprocessen handlar om att realisera ett sätt att inte bli ett offer för omständigheterna, om man sa vill. Sa, kanske det gar att säga att texterna är riktade mot nagot utanför den egna hjärnan. Och ja, jag är inspirerad av Williams S. Burroughs och hans cut-up teknik fran 1950-talet. Jag är inte ensam om det eftersom det sägs att David Bowie och Bob Dylan använde tekniken för en del av sina sangtexter. Pa samma gang har jag inspirerats av automatisk skrift som av vissa psykiska medier använts som en pastadd kanal till andevärlden. Jag betraktar dock tekniken mer som en kanal in i skribentens egna undermedvetna, mer i surrealistisk efterföljd. Surrealistisk automatism är en metod för skapa konst där artisten undertrycker medveten kontroll över tillverkningsprocessen, vilket gör det möjligt för det omedvetna sinnet att ha stor inverkan. Pure psychic automatism var hur André Breton definierade Surrealism.