Den svenska inkvisitionen - En pressträff med 61 dimridaer och förtiganden

När Christer Andersson dök upp bland polisens ca 20 000 dokument nio ar efter mordet, berodde det främst pa kriminalkommissarie Jan Olsson och polisens profilexpert Ulf Åsgards 'Gärningsmannaprofil'.

De skrev bl.a., att det var sannolikt, att mördaren hade frekventerat en skytteklubb. Polisens 1995-datorer gick igenom materialet och skrev ut en lista med 86 personer, som nu skulle undersökas närmare.

Andersson var nr. 82 pa listan:
"Ensamstaende man boende i innerstaden som gjort sig av med en hittills icke aterfunnen revolver av den typ som användes vid mordet."

Tidigt pa morgonen kl. 3:17 den 12. augusti körde de tva poliserna Svensson och Kopi fran Trangsunds polisstation ut till Tornslingan 37.

Ingen svarade, när poliserna ringde pa. Till sist knackade de hart pa entrédörren, och ropade: Öppna dörren! Det är polisen!

Strax efter hördes ett skott.
När de kom in i lägenheten, hittade de den 56-arige Christer Andersson. Död. Han hade skjuten sig i bröstet med ett Sako Hunter-jaktgevär.

Medlemmar i hans skytteklubb hade sagt, att han "hade starke aversioner mot Olof Palme och inte kunde tala om Olof Palme utan att 'det laste sig'."

1993 avslutade han sitt medlemskap i skytteföreningen.

"Kära Mr. Smith, Jag har just ater läst min rapport, som nu er postat [= till Danmark], for förste gang sedan den blev skrivit i 1998.

Du och jag är ense om, att gärningsmannen bestämt var en självmordhotat Typ II subjekt med vissa Typ III karakteristika. Det synes för mig, som om Christer Andersson nästen helt säkert är mördaren.

Dem bästa hälsningar, James W. Clarke"

Åklagaren Krister Petersson lät icke fakta utgöra mordteorin. Han lät sin hoppfulla teori utgöra 'fakta'. Krister Petersson spände vagnen för hästen, varefter National Firearms Center meddelar, att vapensamlarens revolver icke var mordvapnet.

Skandiamannen blir reducerad till att bli en blunder. Tala om Hybris och Nemesis.

Palmeefterforskningens sista aklagare visade sig vara ännu mer inkompetent än den första, Stockholms länspolismästare Hans Holmér.

Vem skulle ha trott, att det var möjligt?

Dettagli