I en personligt hallen essä skärskadar Göran Rosenberg var civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade landet är pa en gang en spännande idéhistorisk odyssé och en politisk självbiografi. Boken Augustprisnominerades 1996. Till denna utgava har Göran Rosenberg även skrivit ett nytt förord. "Det förlorade landet" tar vid där "Ett kort uppehall pa vägen fran Auschwitz" slutar. Bokens titel ger en fingervisning om var författarens egen resa sa smaningom slutar. Startar gör den i manga och skilda utgangspunkter: I en trettonarig pojkes 'uppstigning' till och fostran i det tidiga sextiotalets Israel, 'var tids Sparta'. I de tusenariga bibliska och messianska drömmar som närt saväl judendomen som kristendomen. I den emanciperade judendomens, upplysningens, socialismens och nationalismens ideologiska häxkittel. I Förintelsens apokalyptiska skugga. I pionjärsionismens radikala teorier, glödande ansikten och daliga samveten. I Palestinakonfliktens krig, fördrivningar och erövringar. I 68-vänsterns och palestinarörelsens upproriska och konspiratoriska miljöer. I den laddade skärningspunkten mellan det israeliska nittiotalets nymessianska aggressivitet och dess längtan efter fred och normalisering. "Rosenberg kartlägger dagens politiska polarisering, en kluvenhet som funnits fran början. Han gör en omutlig, komplex, klar och gastkramande analys." Ur Augustprisjuryns motivering