Emanuel Swedenborg (1688-1772) tillhör vara mest berömda svenskar och är en av stormaktstidens lärdomsgiganter. Strindberg, Ekelöf och Almqvist; Baudelaire, Balzac och Dostojevskij... alla var de inspirerade av denne andlighetens alkemist. Emanuel Swedenborg var ursprungligen naturvetare och tekniker men intresserade sig ocksa för teoretisk fysik och filosofi. Han var vittberest och beläst, älskvärd och ansprakslös, och blev berömd - men ocksa smädad - för sin klärvoajanta och telepatiska förmaga. I mitten av sitt liv genomgick Swedenborg en religiös kris med drömsyner och hallucinationer. Det kom att prägla hans syn pa jordelivet och livet efter detta; han började se sig som bibelns uttolkare och Guds redskap. I bibelstudierna var hans läromästare änglarna, som ingrep även i de mest vardagliga ting... Med Dikten om livet pa den andra sidan later oss Olof Lagercrantz pa sitt personliga sätt möta en stor tänkare och konstnär, aktuellare än nagonsin i var tid av andligt sökande.
"En gang sag jag en ängel, som flög under himlen i öster; han höll en basun för munnen och blaste at norr, väster och söder. Han var klädd i en kappa, som av farten fördes baköver, och gjordad med ett skärp, som flammade och lyste av eldstenar och safirer. Han flög med huvudet nedat och sänkte sig langsamt till jorden, nära den fläck, där jag stod. När han tagit mark, stod han upprätt pa fötterna och gick av och an. Sa fick han se mig och närmade sig..." Emanuel Swedenborg, ur De amore conjugiali ("Om äkta makars kärlek"), övers Hugo Bergstedt