»Jag finner ingen romantik i de stora, gapande saren längs armarna.Eller de vidrigt stinkande brännsaren pa handryggen. Det känns som en sista, ibland första överlevnadsinstinkt där angesten, overklighetskänslorna finns. Aldrig angrat ett rakbladshugg, aldrig en cigarettglöd mot huden. Det är min ärlighet.« Nästan tre ar tillbringar jag mina sista tonar pa Älvlugnet behandlingshem, i ett kalejdoskop av rakblad, lycka, kärlek, akutmottagningar, pillertrillande, verklighetsfranvaringar, verklighetstillvändningar, psykoser, ömhet, vänskap, förälskelser och känslan att existera med, och utan, alla sinnen.