Det här är en dagbok fran resor pa egen hand bland vanligt folk i norra delen av Indien mellan 2008 och 2012. Ett försök att första tillvaron för dem, som har mycket knappa resurser. Genom samtal med dem pa deras eget sprak. Med fattiga bönder och bybor, med dem som utsätts för kastdiskriminering, och dem som har urusla bostäder i sma och stora städer. Fran Gujarat i väster till Bihar i öster.
Boken aterger samtal, där människor jag lärt känna talar om sant de känner mest för. Som religion och livsaskadning. Släkt och släktrelationer, särskilt giftermal och bröllop. Relationen mellan män och kvinnor, mellan rika och fattiga. Vad som ger hög status och vad som gör att vissa blir diskriminerade. Matvanornas betydelse bade i religionen och det social livet.
En del samtal visar ocksa tydligt, vad som inte intresserar de bybor jag kom i kontakt med.
Jag har lärt känna manga familjer som tillhör soparkasten, och familjer i flera andra sa kallat oberörbara kaster. Bönder av olika mellankaster med ibland mycket litet mark. Stamfolk som levt i skogar, som nu nästan tagit slut. Barn och vuxna i slumliknande miljöer. En del med en häpnadsväckande förmaga att hitta nya födkrokar mot alla odds. Omgivna av en välmaende medelklass, som knappt ser dem.
Jag har tidigare bott pa olika hall i västra Rajasthan, och känner mig hemmastadd bland den traktens bybor och bönder. Under resorna skildrade i den här boken försöker jag kära känna människor i andra trakter av norra Indien, där man förstar hindi liksom jag. För att vidga perspektiven och kunna jämföra.
Boken börjar med en resa söderut i Rajasthan, till Godvar och Bansvara. En annan resa gar till stamfolksomraden i Valsad-distriktet i södra Gujarat. Nagra resor har tagit mig till Bundelkhand mellan Uttar Pradesh och Madhya Pradesh. Ännu längre österut fick jag kontakt med bondebefolkningen i norra Bihar. Västra Champaran mot gränsen till Nepal.
Jag hoppas, att mina iaktagelser i dagboksform kan vara till nytta för läsare, som i likhet med mig försöker första, vad vanligt folk gör och tänker i det till synes oändliga indiska folkhavet.