En helt vanlig familj

Ada som skrivit ett filmmanus far det refuserat av producenten, som hon ocksa har ett förhallande med trots att han är gift. Adas manus handlar om sadant som händer och som man dagligen läser om i tidningen som t ex valdtäkter, pedofiler, tonarsgraviditeter med barn som adopteras bort, barn med funktionshinder, eller att fa en hjärtinfarkt just när man gatt i pension och ska börja ett nytt roligt liv och sa vidare. Men det gillar alltsa inte producenten. Han tycker att filmen ska handla om en helt vanlig familj
Huvudkonflikten är om Ada ska fa till ett nytt manus om en helt vanlig familj, där det bara händer trevliga saker. När allt det som stod i det refuserade manuset ända händer far varje konflikt/händelse sin egen upptrappning, peripeti och förlösning som skapar framatrörelse i berättelsen.
Det förekommer en plats dit karaktärerna ofta kommer. Ett eftertankens rum, en symbolisk ruin för det som har varit eller kan bli. Ett ställe där manga sammanträffanden sker. En ruin.
Manuset visar sig vara högaktuellt vad beträffar olika former av moderskap och relationer. Det var inget som var planerat fran början men allt eftersom Adas karaktärer tar över i berättelsen sa blir det sa. Hon sätter fingret pa upptäckten att karaktärerna representerar olika slags moderskap och later därför en karaktär ordna en konstutställning som bygger pa temat moderskap. De olika kvinnorollerna i berättelsen ger ocksa olika infallsvinklar pa genusfragorna.
Allt sker i metafilmen som smyger sig in där Ada och Cilla genom sin närvaro skapar nerven i berättelsen.

Dettagli