Jill som är författarinna far ett resestipendium och beslutar sig för att lämna den svenska vintern bakom sig. Hon hyr ett hus i norra Italien, pa blomsterrivieran i närheten av det mytomspunna Sanremo. Där lär hon känna en grupp utlänningar, som med sina vitt skilda bakgrunder alla har nagot lätt nostalgiskt över sig. De saknar förmaga att bryta upp, har inget att atervända till, och vet egentligen inte varför de stannar i Montalto da sommaren övergar i höst och senare vinter.
Den italienska vintern är rafuktig och melankolisk. Barerna i byn börjar sla igen och de glada byafesterna är ett minne blott. Ödsligheten brer ut sig, turistsäsongen är över. Praktiska umbäranden, fukten och kylan, men inte minst bybornas misstänksamhet präglar tillvaron.
Med inlevelse och humor skildrar Britt Arenander i sin roman Jills och de övrigas dagliga liv i Montalto. Tillsammans dövar de sin oro inför framtida beslut, lyssnar med vemod pa Janis Joplin eller drar fran bar till bar. Mellan dem utvecklas en samhörighet och en värme som gör det lättare att härda ut över vintern.