Om en mor och ett barn, om barndomen och franvaron, om generationer som följer pa varandra, om platser och föremal som laddats med innebörd men nu ater är tomma. I enkla, precisa, drabbande bilder skildrar Felicia Stenroth sorgen över en bortgangen mor i sin första diktsamling, efter tva uppmärksammade romaner.
modern min var bara en mor vilken som helst
när hon tog sats utifran bryggan och simmade
sötvattnet i munnen svalde hon och smaken var bara en smak
men den var underbar
schampot lämnade ringar av skum efter kroppen som fortsatte simma
en kvinna har rätt att simma sade hon en kvinna
är bara sin egen slav