Ett langsamt farväl : om en relation i nöd och lust med Alzheimer

Efter 9 manaders sjukskrivning och en lang väntan och oro har mina allra värsta farhagor bekräftats. Min man har Alzheimers sjukdom! Han är bara 62 ar och vi skulle njuta av livet, barnen och barnbarnen tillsammans. Ville helst bara sätta mig nagonstans för mig själv och grata ut. Hur ska vart liv bli? Min man är samlad och försöker vara stark. Vet inte om han har tagit in beskedet riktigt fullt ut ännu. Hur tänker han och vad kommer att hända med honom? Mardrömmen som jag känt närvaro av under ett par ars tid har nu kommit och knackat pa var dörr. Jag har i grunden en positiv inställning till det mesta och har oftast förlitat mig pa att jag har förmagan att hitta lösningar pa olika problem som uppstatt i saväl arbetslivet som privatlivet. Min livsfilosofi att det mesta kommer att ga bra har alltid gett mig tillförsikt till framtiden och hur livet skulle utveckla sig. Den 17 september 2007 blev jag ordentligt omskakad i min livsfilosofi och en avgrund öppnades framför mig.

Dettagli