Ett manvarv

"Det är min bror som förstar att mamma är allvarligt sjuk, under ett kort besök när han egentligen bara ska dricka en kopp kaffe. Jag vill inte se, inte fatta. Jag har en känsla av att mamma simulerar. Nu igen. Sjuk när det passar. Min bror har en annan relation till mamma än vad jag har. Nu är det han som ser klart; mamma är sjuk. Storsjuk, som man säger här i Roslagen."

Gunilla har genom aren haft ett trassligt förhallande till sin mamma. Mamman, som var adopterad, och som själv fick veta det först i vuxen alder. Mamman, som hade svart att visa den moderskärlek hon själv inte förunnats. Mamman, vars kärlek och erkännande Gunilla i hela sitt liv desperat eftersträvat. Den mamman drabbas nu av cancer, en cancer med ett snabbt förlopp.

Vi följer Gunilla under den tid det manvarv det tar för mamman att insjukna och förpassas till ett sjukhus med kärlekslös vard. Modern tynar bort och Gunilla tvingas rannsaka sig själv och sina minnen av deras komplicerade relation. De dagliga besöken far minnen av mamman, barndomen och familjehistorien att blossa upp.

Och sa samtidigt, pa en annan plats i livet, finns där en himlastormande kärlek, kärleken till E, ungdomskärleken som Gunilla nyligen har mött igen. Kan man vara sa lycklig i kärlek när man star inför det stora avskedet? Djupt förälskad, och lite självupptagen? Och tal kärleken döden?

Gunilla skriver dagbok under tiden, genom mammans sjukdom. Det blir till en bok om kärleken och döden.

Dettagli