Fanrik Stals sagner

Med Fanrik Stals sagner intog Runeberg platsen som sin tids framste diktare pa svenskt sprak. Det var inte bara den forhallandevis enkla och vardagsnara versen som gjorde verket till en omedelbar framgang. Det innebar forvisso en brytning med en aldre, mer hogtidlig stil, men i lika grad berodde framgangen pa att Runeberg slog an en strang pa den finska och svenska folksjalen. Boken kom ut da manga fortfarande mindes det nesliga krigsnederlaget mot Ryssland 1809, da systerlandet Finland skildes fran Sverige, och den stukade nationalstoltheten kunde har aterupprattas (for Finlands del blev det av avgorande betydelse i den kommande sjalvstandighetskampen). Forfattaren formadde detta genom att lyfta fram enstaka soldater och befal som hjaltar, trots att kriget i det stora hela fordes oskickligt. Fragan var fortfarande sa politiskt het nar boken forst gavs ut, att dikten Sveaborg, som beskriver den onodiga kapitulationen av svenskarnas ointagliga sjofastning med samma namn, inte togs med. Den ar dock med i denna utgava, liksom hela den forsta och andra samlingen av "sagnerna", vilka berattas av krigsveteranen Stal.

Har ingar bland annat Vart land (som blev texten till Finlands nationalsang), Sven Duva, Dobeln vid Jutas, Bjorneborgarnas marsch och Lotta Svard (som gav namn at lottarorelsen).

Dettagli