Men sij! En ny figur medh wingar pryddmedh tijdenHär kommer fram igen.
Sa skriver Stiernhielm i det svenska sprakets första sonett, tryckt 1644, och det är dess "figur" som star i centrum för essäerna i Fjärilslära. Underförstatt: dess retoriska figur, även om sonettens silkesfjäril finns avbildad pa bokens omslag. Essäerna handlar nämligen alla pa ett eller annat sätt om hur skrivandet eller läsandet figurligt iscensätts i den text som författaren skriver eller läsaren läser, inte bara i Stiernhielms dikt utan ocksa t.ex. i Göran Printz-Pahlsons "Houdini" eller Platons Charmides. Till skillnad fran sin föregangare Myrstigar (1999) har den nya essäsamlingen med andra ord sprängt den "antika" ramen för att öppna sig mot svensk poesi fran barock och modernism.