"Som den fresterska hon var, visste hon precis vad hon skulle göra för att fa honom ur balans. Nu ställde hon sig pa ta och kysste honom i mungipan med sina mjuka, härliga läppar."En dag var hon plötsligt bara där, solgudinnan som Max kallade henne. Hon lag och solade fullt synlig för alla pa innergarden sa fort solen vagade sig fram och i flera manader har Max tranat efter henne. Sa en dag i augusti, när Max är distraherad av hennes skönhet, sliter sig hunden Sam ur hans grepp och biter tag i hennes tidning. Max är säker pa att hon kommer bli arg men istället ger hon honom ett stralande leende.-